Stadens vattenvägar, husen tätt intill vattnet och möjligheten att segla rakt in i staden fick Carl von Linné att tänka på Venedig. När han besökte Uddevalla 1746 skrev han: ”…så att vi tyckte oss kommit i sjelfwa Venedig, då vi kommo til Uddewalla.”

Ta honom på orden!

I en tidigare krönika skrev jag om gondoler och gondoljärer på Bäveån som ett sätt att marknadsföra Uddevalla och ta vara på Linnés beskrivning av vår stad. Men varför stanna där? Om vi nu ska kalla oss Nordens Venedig borde vi kanske våga göra lite mer av det.

Vi borde utnyttja vår närhet till vattnet till max. Tänk er en stor uteservering på baksidan av Hasselbackshuset, alldeles intill Bäveån. Vatten som utsikt, båtar som passerar och en miljö som faktiskt skiljer sig från vilken annan restaurangmiljö som helst.

Och varför inte låta även maten följa temat?

Koppla Uddevallas närhet till havet och vattnet till den venetianska matkulturen. Servera cicchetti, venetianska smårätter med fisk och skaldjur. Kanske sarde in saor, marinerade sardiner med lök, vinäger, russin och pinjenötter. Eller baccalà mantecato, kräm på saltad torsk, serverad på bröd eller polenta.

Till det en spritz, en Bellini eller ett glas prosecco. Och efter maten en espresso eller varför inte en caffè shakerato?

Det behöver naturligtvis inte vara en restaurang som enbart serverar fisk och skaldjur. Men själva tanken på en liten bit Venedig vid Bäveån tycker jag är svår att släppa.

Och gondolerna då?

Låt ungdomar få sommarjobb eller feriearbete som gondoljärer. De får arbetslivserfarenhet samtidigt som de blir en del av stadens marknadsföring. Besökare skulle kunna få uppleva Uddevalla från vattnet och kanske samtidigt höra berättelsen om hur Carl von Linné redan på 1700-talet tyckte att han kommit till Venedig.

Det vore betydligt mer minnesvärt än ännu en vanlig turistbroschyr.

Uddevalla har dessutom redan erfarenhet av internationella samarbeten. I dag har kommunen sju vänorter: norska Skien, danska Thisted, finska Loimaa, isländska Mosfellsbær, estländska Jõhvi, japanska Okazaki och skotska North Ayrshire.

Så varför inte ta nästa steg?

Varför inte försöka etablera Venedig som vänort?

Ett sådant samarbete skulle kunna handla om betydligt mer än vänskapsbesök och högtidliga avtal. Det skulle kunna öppna för kulturutbyte, turism, näringslivssamarbete och framför allt ett utbyte av matkultur.

Kanske skulle det till och med kunna leda till att en venetiansk restaurangverksamhet etablerades i Uddevalla – varför inte just på baksidan av Hasselbackshuset, med Bäveån som närmaste granne?

Vi behöver inte bygga om hela Uddevalla till Venedig. Men vi kan börja använda det vi faktiskt redan har.

Vattenvägarna. Närheten till havet. Stadsmiljön. Historien.

Och framför allt Linnés ord.

Han såg Venedig när han kom till Uddevalla 1746.

Ta honom på orden.